Redaktörens anteckning: Det här innehållet har bekräftats av Marina Basina, MD, en klinisk docent vid Stanford University. Hon är en klinisk endokrinolog och forskare med fokus på diabeteshantering och diabetesteknik. Dr Basina är en aktiv medlem i flera medicinska rådgivande organ och diabetesorganisationer. Hon sitter i Beyond Type 1:s rådgivande nämnd. 

---

Personer med typ 1-diabetes, som är en autoimmun sjukdom, har oftare någon samverkande autoimmun sjukdom. En autoimmun sjukdom innebär att ditt immunförsvar ser din kropps egen vävnad som en främmande inkräktare och börjar angripa sig själv. Om du till exempel har typ 1 diabetes så angriper kroppen de insulinproducerande (beta) cellerna i kroppen. Anledningen till att samverkande autoimmuna störningar är så vanliga är inte helt känd, även om vi vet att generna spelar en viktig roll.

Eftersom vi vet att typ 1 diabetes medför en högre risk för att utveckla andra autoimmuna sjukdomar är det viktigt att vara medveten om tecken och symtom. Följande varningstecken är vanliga för alla autoimmuna sjukdomar, inklusive typ 1 diabetes:

• Feber
• Trötthet
• Utslag
• Diffus värk
• Viktminskning
• Koncentrationsproblem
• Domningar/stickningar i extremiteterna
• Sömnsvårigheter
• Onormal hjärtrytm
• Fertilitetsproblem
• Buksmärta

De här symtomen är inte specifika och tyder inte nödvändigtvis på någon autoimmun sjukdom. Du bör dock kontakta din läkare om du har dem.

Även om den exakta orsaken är okänd finns det vissa autoimmuna sjukdomar som listas nedan som har en tendens att samexistera med typ 1diabetes.

 

T1D & CELIAKI

10 % av alla som har typ 1 diabetes har celiaki också. Celiaki är en autoimmun sjukdom där patienten inte kan äta gluten eftersom det får kroppens immunförsvar att attackera sin egen tunntarm. Om någon med celiaki som är odiagnostiserad fortsätter äta gluten regelbundet så klarar tunntarmen till slut inte längre att ta upp näringsämnen ordentligt. Några av de vanligaste symptomen som är specifika för celiaki är buksmärtor, diarré eller förstoppning, fördröjd tillväxt hos barn, kräfta sår, svårigheter med fertilitet och viktminskning. Det finns inget botemedel mot celiaki, men om man undviker gluten så stoppar det den autoimmuna attacken.

T1D & SKÖLDKÖRTELSJUKDOMAR

Så mycket som 30 % av alla med typ 1 diabetes har en sköldkörtelsjukdom också. De vanligaste är Hashimotos och Graves sjukdom. I båda dessa sjukdomar angriper det autoimmuna systemet sköldkörteln som reglerar ämnesomsättningen. Detta kan antingen leda till en underaktiv eller överaktiv sköldkörtel. Hashimotos sjukdom är en autoimmun sjukdom där patienten utvecklar hypotyroidism. Symtomen är bl.a. viktökning, känslighet för kyla, långsamma hjärtslag och förstoppning. För Graves sjukdom är symtomen viktminskning, värmeintolerans, snabba hjärtslag och diarré. Behandlingen mot Hashimotos innebär att man tar hormoner. För Graves sjukdom kan det handla om medicinering, radiojodbehandling eller att sköldkörteln opereras bort.

T1D & MULTIPEL SKLEROS

Multipel skleros (MS) är en sällsynt autoimmun sjukdom där immunsystemet angriper myelinskidan som är en del av nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det påverkar dem med typ 1 diabetes över 3 gånger mer än dem utan T1D. Några av symptomen på MS är trötthet, kognitiva svårigheter, svaghet och synproblem. Tidiga tecken på optisk nekros är suddig syn, smärta vid rörelse av ögon, domningar och ansiktsvärk. Det finns ingen känd bot mot MS, men det finns sjukdomsmodifierande läkemedel som saktar ned sjukdomsutvecklingen i vissa fall.

T1D & LUPUS

Lupus är en autoimmun sjukdom som påverkar vävnaderna i många olika delar av kroppen. Oftast påverkas huden i form av solkänsliga utslag, men blodkärl, leder, organ och andra områden kan också påverkas. Några vanliga tecken på lupus är ett fjärilformat utslag i ansiktet. Trötthet, ljuskänslighet, anemi och njurkomplikationer är särskilt vanliga hos dem som också har typ 1-diabetes. Eftersom det inte finns något botemedel mot lupus beror behandlingen av lupus på de specifika symptomen som patienten har, men mediciner är vanliga.

 

T1D & GASTRIT

Upp till 10 % av alla med typ 1 diabetes har autoimmun gastrit som en samtidig autoimmun sjukdom. Detta är en autoimmun sjukdom även känd som typ A gastrit där magen försämras på grund av att immunförsvaret angriper de friska cellerna i magslemhinnan. Det kan leda till anemi. Huvudsymptomet för gastrit är buksmärta och några av symptomen på den resulterande anemin är svaghet, koncentrationsproblem, hjärtklappning och blekhet. Det finns ingen behandling mot autoimmun gastrit, men anemi kan behandlas med järn- och/eller B12-tillskott.

T1D & ADDISONS SJUKDOM

Addisons sjukdom orsakas av en autoimmun attack på binjurarna och resulterar i att dessa körtlar inte kan producera tillräckligt med kortisol och ibland aldosteron. Även om den inte är lika vanligt som de andra autoimmuna sjukdomarna ovan är sannolikheten att få diagnosen Addisons sjukdom betydligt högre om du redan har diagnostiserats med typ 1 diabetes. Några viktiga symptom på Addisons är saltbegär, viktminskning, hyperpigmentering och skarp buksmärta. Behandlingen av Addisons sjukdom är hormonpiller varannan dag.

T1D & VITILIGO

Vitiligo anses också vara en sällsynt autoimmun sjukdom som de med typ 1 diabetes har en högre risk för. För de med vitiligo angriper immunsystemet hudceller som kallas melanocyter, vilket påverkar hudpigmenteringen och de med vitiligo har därför fläckar av missfärgad, ljus hud. Även om det inte finns något känt botemedel mot vitiligo, finns det flera olika typer av läkemedel, behandlingar och operationer som är inriktade på att återställa missfärgad hud. LÄS MER

T1D OCH AUTOIMMUN ARTRIT

Även om det finns över 100 olika typer av artrit och relaterade sjukdomar så är reumatoid artrit (RA) den vanligaste, vilket är en autoimmun sjukdom som leder till att ledvävnad bryts ned. Detta leder till ledsmärta, svullnad och förlorad funktion. Om RA upptäcks tidigt kan man behandla sjukdomen aggressivt med mediciner som kan leda till att symtomen går tillbaka, även om det ofta inte blir så eftersom RA vanligtvis inte upptäcks förrän symtomen är allvarliga. Det finns olika metoder att behandla RA med även om de kan försvåras av diabeteshanteringen, t.ex. steroider som höjer blodsockret.