GENOMGÅNG AV BLODGLUKOSMÄTARE

 

 

Alla vet vad T1D kan medföra: förödelse på nerver, ögon, hjärta, blodkärl och njurar. Och vi vet allihopa vad vi behöver göra: känna till och hålla våra siffror under kontroll. För att uppnå det använder vi på blodglukosmätaren som mäter och visar mängden socker (glukos) i ditt blod.

På de flesta modellerna sätter du in en testremsa i mätaren. Då sticker du en fingertopp med en speciell nål som kallas för lansett. När du lägger en droppe blod på testremsan börjar mätaren bearbeta dina resultat. Generellt har du din blodglukosnivå inom fem sekunder och federala krav garanterar en viss noggrannhet i dessa nummer. Nuvarande FDA-standarder kräver till exempel att mätresultaten ligger inom 15 procent av de faktiska blodsockernivåerna, som de hade lästs i ett labb.

Men urvalet mätare kan vara överväldigande – redan år 2016 fanns det 94 olika modeller och marknaden växer.

Nu när vi vet lite om vad mätarna gör och hur de fungerar kan vi börja utforska vilka som finns på marknaden och vilka rutiner de passar. Det sista är särskilt viktig. Liksom alla aspekter av din livsstil — din bil, ditt gym, ditt grannskap — är det viktigt att din mätare passar dig. Vissa mätare kan till exempel skicka data trådlöst till andra enheter. Andra mätare använder en mobil anslutning för att skicka data till ditt moln. Andra mätare kan kommunicera med din insulinpump och mäta ketoner i blodet också.

Kostnad

I stället för att fokusera på priset på själva enheten (de flesta mätarna kostar mellan 100 och 500 kr) kan man överväga de årliga kostnaderna för testremsor för en enhet. Ett parti av 100 testremsor kan kosta allt från 250 till 1500 kr beroende på varumärke. Om du testar dig själv fyra gånger om dagen kan testremsor kosta upp till 20 000 kr per år enligt tidningen Consumer Reports.

Börja med att rådfråga din försäkringsgivare. Medicare täcker viss diabetesrelaterad utrustning, och Kanadas statliga hälso- och sjukvård har också vissa möjligheter. Privat försäkring kompenserar ofta kostnaderna. För en T1D-patient kan en hälsoförskring mycket väl täcka en del av mätarpriset och en majoritet av kostnaderna för testremsor också.

Mätarens storlek

Det finns mätare i olika storlekar och former. Om du planerar att testa dig flera gånger om dagen och ofta är på språng kanske du vill ha en mindre modell att stoppa i en väska, handväska eller handskfacket. Äldre användare eller användare med nedsatt syn kanske gärna investerar i en större mätare med större knappar och skärm som är lättare att läsa eller bakgrundsbelyst. Om du planerar att bara testa dig hemma kan du överväga en mätare som lagrar flera remsor. Då behöver du inte ladda en ny remsa varje gång du ska testa dig, men modellerna brukar vara skrymmande och dyra.

Kodning

Mätare måste kalibreras för varje sats med testremsor du köper. Vissa enheter kräver att du anger en kod eller skannar den med en smartphone. Felaktig inmatning kan leda till felaktiga resultat. Andra enheter använder ett borttagbart chip där du sätter in i provremsan för att kalibrera. Automatisk kalibrering gör det lite enklare, så håll utkik efter den funktionen när du väljer enhet.

Datalagring

En annan fördel med en mätare är att de låter dig spåra dina resultat över tid och anpassa din diabetesbehandling i enlighet. Mängden lagringsutrymme du vill ha i en enhet beror på hur ofta du mäter och hur ofta du eller dina vårdgivare planerar att kontrollera datan. Om du mäter fyra gånger om dagen och din leverantör vill se en hel månads resultat så behöver du en mätare som kan lagra data från minst 120 tester. De flesta toppmodeller lagrar minst 360 avläsningar och många har en funktion för att markera måltider som låter dig lägga till anteckningar om när du testades i förhållande till matkonsumtion eller träning. Data kan laddas ner via en USB-anslutning eller trådlöst via Bluetooth. Vissa mätare är kompatibla med mobilappar, vilket möjliggör dataspårning på din smartphone.

Användningstips

Korrekt användning är lika viktigt som att välja ut en mätare som är rätt för dig.

Det är viktigt att använda rätt testremsor också. Att använda fel remsor, även om de passar, kan ge felaktiga resultat.

Testa med fingertopparna. Vissa modeller låter dig testa från olika områden som t.ex. underarmen, men dessa resultat är i allmänhet inte lika exakta.

Se till att tvätta händerna innan du testar. Bara lite socker, smuts eller mat på fingret kan förstöra resultatet. Om du tvättar med varmt vatten och torkar händerna efter så drar det ut blod i fingertopparna, vilket gör det ännu enklare att producera blodsdroppen när du sticker fingret.

Även om alla med diabetes har nytta av att testa sig är glukosmätning särskilt viktigt för personer med T1D som har ett stadigt behov av insulin. Motion, stress, mediciner och kost påverkar dina glukosnivåer och en blodglukosmätare kan vara ett viktigt verktyg för att hantera din vård och förebygga komplikationer.