FÅ RÖRELSE MED T1D: ÖVNINGSBASIS

 

 

Redaktörens anmärkning: Detta innehåll producerades ursprungligen av JDRF, delades här som en del av JDRF –Beyond Type 1 Alliance. Du hittar mer värdefullt innehåll om att träna med T1D i JDRFs träningsguide.


 

Om du ännu inte har en träningsrutin som du älskar, förstår vi att det kan vara skrämmande att starta en med typ 1-diabetes. Under de närmaste veckorna – för att hjälpa dig att komma igång eller förbättra den bästa rutinen för dig – delar vi användbara tips och tricks om hur du tränar säkert med T1D.

Naturligtvis är fysisk aktivitet och motion viktigt för alla – de hjälper oss att hålla oss friska och må bra. Motion är särskilt viktigt för personer som lever med diabetes eftersom det kan hjälpa till att sänka blodsockernivån, vilket är kopplat till färre långvariga komplikationer.

Tänk på dessa tips när du precis börjar:

  •  Om träning är ny för dig eller om du har levt med diabetes i mer än tio år, kontakta din vårdgivare innan din nya rutin.
  • Under och efter träning, ha alltid en källa till snabbverkande glukos, som glukosflikar, geler eller en sötad dryck.
  • Det är bäst att ha ett medicinskt ID och ha en mobiltelefon med dig om du behöver ringa för hjälp.

När du kommer igång, kom ihåg att all fysisk aktivitet är bra! Att bygga in rörelser i din dag hjälper dig att nå de 150 minuter per vecka med måttlig till kraftig träning som rekommenderas för alla vuxna.

Vardagliga aktiviteter kan vara en del av din träningsplan – till exempel att ta trappor eller parkera längst bort på parkeringen – kan bidra till din totala fysiska aktivitet för dagen. Var uppmärksam på att bryta upp perioder med att sitta med stretching och gångavbrott.

När du planerar dedikerade träningspassar betyder intensiteten lika mycket som varaktigheten. I allmänhet kan du få en liknande fördel med att göra en mer intensiv aktivitet under kortare tid som du skulle få genom att göra något mindre intensivt under en längre period.

För barn rekommenderas 60 minuters daglig fysisk aktivitet och all rörelse räknas! Organiserad sport, P.E. och allmän speltid är fantastiska. Barn över 12 år kan också börja göra styrketräning några gånger i veckan på dagar utan följd.

Alla med diabetes behöver veta att dina blodsockernivåer kan gå upp eller ner, beroende på vilken typ av träning, intensitet och inställning. Överväg om ditt träningspass är aerobt, anaerobt eller båda för att förutse i vilken riktning ditt blodsocker kan röra sig.

Aerob träning, som jogging med måttlig intensitet, simning eller cykling, tenderar att få blodsockernivån att sjunka under eller omedelbart efter aktiviteten. Anaerob träning, som tyngdlyftning eller korta sprintar, kan öka blodsockernivån under träningen. Vissa träningsformer, som fotboll eller basket, är en blandning av båda så att nivåförändringar kan vara lite mindre förutsägbara.

Det är viktigt att kontrollera blodsockernivåerna före och efter aktivitet och halvvägs för träning som varar mer än en timme. Kontinuerliga glukosmonitorer (CGM) kan vara till hjälp, men med tanke på att CGM-avläsningar kan fördröjas med upp till 20-30 minuter under vissa träningstyper.

Ju mer du tränar och analyserar resultaten, desto mer lär du dig hur olika träningstyper påverkar din kropp och blodsockernivån

[vimeo id=”376832629″ height=”400″ width=”225″ align=”left”]