Typ 1-Diabetes i Nigeria. Lycko historian
Redaktörens anmärkning: Enligt uppgifter från Diabetes Data Portal och T1D Index lever 3 623 500 personer med diabetes i Nigeria. Av dessa lever 51 035 personer med typ 1-diabetes. I Nigeria berövar bristen på tillgång till verktyg för glukosövervakning och annan teknik dem som lever med sjukdomen 45 år av ett hälsosamt liv.
Lycko historian
För några veckor sedan pratade en av stiftelsens volontärer, Lydia Epelle, med Joshua Emmanuel om den här pojkens situation, eftersom deras passion som aktivister är att ta hand om personer med diabetes.
Pojkens pappa var polis och varken han eller hans mamma hade den utbildning som krävs för att klara det livsvillkor som deras son hade utvecklat. När Joshua Emmanuel gick för att tala låg pojken i koma.
Hans blodsockernivåer var mycket låga, så det efterfrågades starkt att stiftelsen tog hand om hans vård.
Samtidigt klagade mamman över ekonomiska problem. Hon behandlade sin son med medicinska örter och ombads att sluta ge dem till honom: det var inte en andlig fråga, som hon trodde, som plågade pojken, utan en autoimmun sjukdom, typ 1-diabetes.
I detta sammanhang fanns det bara ett tydligt mål för stiftelsen och volontärerna: att rädda lyckan. Pojkens pappa blev uppringd och fick veta vilka de var, vaart de fanns plaserade, deras hemsida samt vad de gjorde. Fadern vägrade låta sin son få behandling.
I ett annat försök en annan dag gick fadern med på att de kunde se Goodluck.
Han var väldigt hungrig och hade utvecklat svåra njurproblem. Situationen var verkligen dramatisk: grannarna anklagade den unge mannen för”stöld”, eftersom han var berövad mat och hade försökt få mat på alla sätt och inte fick någon medicin, än mindre insulin, bara “örterna”. Det var irriterande, döden närmade sig honom med stormsteg.
Svaret på den här situationen var att polisanmäla det, Joshua Emmanuel körde tre timmar i ett fordon tills han nådde dit, de kom och tog honom med sig så att de kunde se vad som hände.
Polisens svar var att de “inte kunde göra någonting”. De ignorerades, de beaktades inte. Pojken spelade ingen roll för sina egna föräldrar och verkade inte spela någon roll för någon. Eftersom det var ett “civilärende” kunde polisen “inte göra någonting” och “mindre så i hälsofrågor”. 
Unga Goodluck togs hem, där råd om vård av hans son inte accepterades. Hela denna situation var djupt präglad av ett känslomässigt trauma som rådde i omgivningen: den där pojken hade inte upplevt kärlek. Mamman sa att om Goodluck dog skulle hon föda en annan son, ge sin man en annan son, frisk.
Föräldrarnas okunskap var inte längre en ursäkt, eftersom de inte ens lät andra människor ta hand om deras barn.
Kort därefter fick stiftelsens vd, Joshua Emmanuel, beskedet att Goodluck hade gått bort. Nyheten kom den 3 december 2021.
Ett liv som kunde ha räddats. En ung mans sorgliga och onödiga död på grund av förnekade av mat och kärlek.
Att han blev inlåst och isolerad av sina föräldrar och sina grannar. Och vars enda brott var att ha diabetes.
Vi berättar historien om Goodluck som en hyllning till hans minne. Jag gråter för att det är så mycket orättvisa. Som en uppmaning till solidaritet i den globala diabetesgemenskapen och en påminnelse om att endast empati och kärlek kan rädda oss.
Du hittar fler berättelser och resurser om diabetes i världen genom att klicka här.
Detta innehåll har möjliggjorts genom stöd från Lilly Diabetes, en aktiv sponsor av Beyond Type 1 vid tidpunkten för publiceringen. Beyond Type 1 behåller den redaktionella kontrollen över allt innehåll som publiceras på våra plattformar.
